I Oset föddes Linnélärjungen och prosten Pher Osbeck 1723. Hans möjligheter att studera i hemmet eller dess omgivning var mycket begränsade. Pehrs ovanligt stora begåvning upptäcktes av en Skara-student som var på besök i trakten, troligen Livered. Genom dennes förmedling sändes Pehr till Göteborg för studier. Han var då tio år gammal. På den tiden var det vanligt att rika personer hjälpte obemedlade pojkar med studier och examen och till en bra plats.

Efter fem år i gymnasiet var han färdig för akademiska studier. Han bestämde sig för att bli präst. Han studerade i Uppsala. Vid sidan av sina teologiska studier läste han även naturvetenskap och medicin. Pehr var också Linnés elev under Uppsalaåren. Det var dessa kombinerade studier som öppnade vägen för hans resa till Ostindien. Då Osbeck skulle ut på sin Ostindiska resa som skeppspräst var Lagerström förutom ägare till Livered, även direktör i Ostindiska kompaniet.

Den Ostindiska resan var en stor upplevelse för Osbeck. han utnyttjade varje tillfälle till studier och forskning. Han förde mycket noggranna dagboksanteckningar under sin resa. Dessa kom ut i tryck på svenska 1757. Senare översattes de till tyska och engelska. Detta tyder på dess stora värde. Osbeck samlade även mängder av österländska örter och insekter som han förde med sig hem. Då Osbeck efter hemkomsten avlade ett besök hos Linné, blev dessa båda herrar kallade till hovet, och inför Lovisa Ulrika fick Osbeck berätta om sin färd. Vid detta tillfälle överlämnade han till drottningen 900 örter och "några" insekter från Ostindien. Samma dag utnämndes han till Botanicus och präst hos riksrådet Carl Gustav Tessin d y.

Osbeck hade studerat till präst och som sådan skulle han verka resten av sitt liv. År 1758 utnämnde Kungl. Maj:t honom till pastor i Hasslövs pastorat i Halland. 1760 utnämndes han till kyrkoherde i samma pastorat, endast 37 år gammal. Trots prästkallet svek dock aldrig Osbeck kärleken till naturen. Han fortsatte med sina studier och samlingar. Den trädgård som tillhörde Hasslöv prästgård, förvandlades genom Osbeck försorg till ett prunkande paradis av växter.

Osbeck blev erbjuden att göra en andra resa till Kina, men måste på grund av gikt avböja detta. Blev en gång tillfrågad angående en professur vid Universitet i Petersburg. Han blev upptagen i flera vetenskaplig samlingar. Även Linné hedrade Osbeck, då han kallade en blomma för Osbeckia Chinennsis och en Phalaena-art för Osbeckiana.

Då Pehr Osbeck avled den 23 december 1805 gick en synneligen märklig man ur tiden. Föga kunde torparen Hans Andersson och hans hustru Rangnla på Oset i Hålanda socken ana att det skulle bli något stort av deras son då denne kom till världen 82 år tidigare.


Osbecks minnessten i Oset.

Källa: Everth Högabo; Hålanda socken. Utgiven av Skepplanda Kommunalfullmäktige, 1972.