Min hembygd

Jag är född och uppvuxen i Råhagen som är ett torp under Livereds herrgård. Min far är född här och gården har brukats av fyra generationer i följd.
Utefter Vanderydsvattnet sydöstra strand ligger tre naturskönt belägna gårdar; Vassbo, Sandviken och Råhagen. Utefter stranden norr om Råhagen träffar man på ytterligare en ruin efter ett mindre torpställe kallat Nybygget.

Läs mera om min uppväxt i Råhagen här


Foto från 1967. Här är åkrarna odlade. Hästen betar mellan huset och sjön.


Här har jag fotograferat stället från en flygtur hösten 2001. Nu är åkermarken igenlagd och som på så många andra ställen betar inte längre några djur på strandängen


Råhagen 1994, pappa hackar i potatislandet.


Råhagen på 1920-talet. Här är det gamla huset och ladugården. Jordkällaren finns fortfarande kvar. Nuvarande hus byggt 1938 och ladugården 1943.


Det gamla huset i Råhagen.

Bild på Sandviken
Vår granne gården Sandviken.


Sandviken hösten 1967. Jag kommer ihåg att det ofta var översvämning här när det kom mycket regn. I slutet av 1960-talet dikades sjön ut och därefter har det inte varit någon översvämning.

Sandvikehage
Vägen från Råhagen genom Sandviks hage.

Gården Vassbo vid Vanderydsvattnet.
Vassbo är en av de tre gårdar som ligger vid sjön Vanderydsvattnet.

Sandviken sett från Vassbo.
Sandviken sett från Vassbo.

Utsikt mor Björkladan från Livered.
Utsikt mot "Björkeladan" i kvällsljus från Livered. Ladan har tidigare använts som dansloge.


Hjortar vid Livered.

Idag är Livered mest känt för sina dovhjortar. Utefter vägen Mauritzberg - Livered - Lagmansered har man stora möjligheter att se dovhjort. Tar man vägen via Björkladan ser man ännu fler.

Livereds Säteri eller "Herrgårn" som man säger i dagligt tal, ligger vackert inramad bland lummiga lindalléer och gamla askträd. Här gjorde min far dagsverken fram till 1943. Dagsverksdagarna var en form av arrende. Här hade jag mitt första arbete som 14-åring med potatisplockning. Jag minns att jag tjänade ca 100 kr på drygt en veckas arbete. Arbetspassen var nio timmar per dag.


Livereds allé.

Livered och torpen omkring tillhör Kobergs fideikomiss.


Livereds folkskola. Idag fungerar byggnaden som jaktstuga.

Skolan blev färdig 1922 och togs i bruk fr o m höstterminen 1922. Tora Larsson blev skolans första lärare och var kvar i tjänst till skolans indragning 1947, då hon avgick med pension.
Skolan användes sedan som samlingslokal. Här hölls gudtjänst en gång i månaden samt husförhör. Skolan köptes senare av Niclas Silverschöld. Några år användes den som kontor och personalutrymme av Skogsvårdsstyrelsen. För närvarande används byggnaden som jaktstuga.


Livereds småskola.

År 1897 stod Livereds småskola färdig. Skolan lades ned 1941. Skolan var belägen vid gården Berget, nära Livereds folkskola. Byggnaden revs under 1990-talet.

I korsningen mellan Grävsnäsvägen och vägen till Livereds Säteri och Lagmansered låg tidigare Liveredskrogen, egentligen Nya Krogen. Kallades även "Livrekloa", i dagligt tal bara "Kloa". Det var ett torp under Livered. Här bedrevs tidigare en krogrörelse. Byggnaden utnyttjades även som affärshus, förvaltar- och rättarbostad, skolhus och statarbostad. Huset revs 1951.


Liveredkrogen, Kloa eller Norbergs.

På "Kloa" hämtade vi posten fram till 1959. Lantbrevbärare August Andreasson lämnnade posten här hos Selma och Rickard Norberg som bodde i skolans lärarbostad de sista åren. Deras hem blev på detta sätt en träffpunkt för många Liveredbor. Jag kommer ihåg att posten låg sorterad på kökssoffan. Tisdag, torsdag och lördag var postdagar. Gårdarna vid sjön, Vassbo, Sandviken och Råhagen turades om att hämta posten. Råhagen hade posthämtning på lördagarna.

Lantbrevbärarlinjen mellan Grävsnäs och Livered tillkom 1905. Den första brevbäraren på linjen var August Andreassons far, Andreas Olofsson, Gamla Krogen. Sträckan som var 18 km tur och retur, gick Andreas till fots. 1929 övertog sonen August Andreasson brevbärarsysslan.
Hans fortskaffningsmedel var cykel och under sista åren lättviktare. August Andreasson slutade 1959 då det blev en lantbrevbärarlinje med bil Sollebrunn - Koberg - Livered - Grävsnäs - Sollebrunn. Från samma tid inrättades också en linje från Nygård - Hålanda - Livered - Grankärr. Den första lantbrevbäraren på sträckan blev Nils Gunnar Johansson, Verled.

Om du vill se en bild på August Andreasson och hans lättviktare. Klicka här!


Allén mot Livereds Säteri från vägkorsningen vid "Kloa"

Några kilometer mot Grävsnäs ligger torpet Gamla Krogen, i sockendialekten "Gamla Kloa". namnet kommer från krogrörelse under 17-1800-talet. Detta var den sista utposten före den farliga passagen över "Skansaskogen".


Gamla Krogen.


Sågdammen vid Livereds allé.

På Livered låg tidigare en ångdriven såg. Den har troligen varit i bruk till slutet av 1940-talet.


Livered såg omkring 1920.


Sågarlag omkring 1917. Från vänster: Frits Andersson Maden, Frits Andersson Idåsen, August Andreasson Gamla Krogen, Alfred Norberg Livered, Tage Johansson Livered, Rudolf Andersson Maden, Albert Andersson Hedeberget, Linus Johansson Sandviken, Oskar Gustavsson Sjömaden och Frits Larsson Berget.

Bråtaslätt spelade en central roll i bygden. Här bodde sömmerskan Helga som sydde de flesta av mina kläder när jag var liten. Här hade man taxi. Att åka taxi var mycket vanligare än idag. Ofta åkte vi till Nygårds järnvägsstation, för att sedan ta tåget till Göteborg som var "stan" för oss. Det hände en gång hade vi tog taxi ända till Göteborg.
År 1923 startade Edvin Nilsson Bråtaslätt bilstation. Under senare år tog sonen Ebbe över rörelsen.

Gammal bild med många liveredsbor.

Bilden nedan är tagen i "Hea-lia" 1937 där över 100 liveredsbor är med. Det var en tältkampanj med Misionsförbundet. Även mina färäldrar är med på¨bilden, det var flera år innan de blev ett par. Fotot är taget av Westin I Sollebrunn.


Tältmöte i Hea-lia, Livered år 1937.
Klicka här för stor bild

Hör gärna av dig via mail om du känner igen personer eller du vet vilka det är.


Bråtaslätt.

Norr om Råhagen vid Vanderydsvattnet ligger Oset. Detta var vår granne mot norr. Tidigare var det tre olika stigar som ledde till Oset.


Oset.

I Oset föddes Linnélärjungen och prosten Pher Osbeck 1723.Läs mera här.

Du hittar mera bilder från bygden Här

Källa: Everth Högabo; Hålanda socken. Utgiven av Skepplanda Kommunalfullmäktige, 1972.

© Copyright: Åke Johansson 2005 - 2008.